Tar härmed över stafettpinnen från Annelie.
Han föddes samma år som diktatorn vann sin seger. Och samma
år som förbudet kom – att använda det språk som var hans modersmål.
Rätten att använda
sitt språk
Han föddes 1939, samma år som diktatorn Franco vann sin seger. Han föddes i
Katalonien, men han fick inte tala sitt språk – katalanska. Inte förrän Francos
död 1975 kunde språket återfödas i samhället, och på 80-talet kom de första
katalanska demokratiska lagarna och förbudet att använda katalanskan avskaffades.
På 40-talet var han en liten pojke och då talades katalanskan bara i
hemmen, aldrig på offentliga platser.
Då – Nedskjutna mitt på gatan.
Idag – Kämpar för självständighet
Det skedde avrättningar på diktatorns motståndare. Utan domstol, mitt på
gatorna. Republikaner som blev uppställda mot väggar och nedskjutna. Och sedan
massbegravda. Än idag finns katalaner som letar efter sina farföräldrar. På
50-talet var han ung och levde i ett multikulturellt samhälle i Katalonien.
Den stora ”invandringen” från södra Spanien till Katalonien efter inbördeskriget
har influerat starkt på spanskans storhet i Katalonien och därmed kämpar han,
liksom många andra, för sitt katalanska språk än idag. Att språket
reintroducerades i det katalanska samhället har gett det katalanska folket
kraft att kämpa för att behålla det, och därav finns det en del av befolkningen
som vill att Katalonien ska bli ett självständigt land och inte bara ha en egen
regering som i nuläget.
Språkets ”comeback”
På 60-talet utbildade han sig till jurist i sitt land som då hade lågkonjuktur. I och
med det kom den stora öppningen mot Europa. Andra kulturer kom till landet och katalanskan
kom i skymundan igen. Men redan på 70-talet startades katalanska
föreningar, företag och skolor. De första valen i Generalitat de Catalunya (den katalanska regeringen) skedde 1979.
Han bildade familj och hans barn fick undervisning på katalanska. På 80-talet
skapades hela skolsystemet i Katalonien på katalanska och spanskan blev ett skolämne.
Hans barn blev tvåspråkiga då de i vardagen använde båda språken lika mycket.
Bristande kunskap och fel
marknadsföring
För att språket ska fortsätta vara ett levande språk i framtiden med
ansiktet mot övriga världen är det bland annat viktigt med kunskap samt med
rätt reklam. På 90-talet och 2000-talet har turismen ökat mer och mer,
framför allt efter OS 1992 i Barcelona. En hel del turister och andra som besökte/besöker
Katalonien eller Barcelona idag har bristande eller icke existerande kunskaper
om att språket ens finns och blir förvånade när de anländer till staden. Kanske
är det åtminstone delvis katalanernas eget fel, då de erbjuder turisterna
flamenco och till och med mexikanska hattar?! …
Idag är hans skriftliga kunskaper bristande, men han talar sitt modersmål
med sina barnbarn – mina barn, som numer lever i Sverige, och därmed för han språket
vidare i generationerna och utanför gränsen.
Jag är skribent och författare till tvåspråkiga barnböcker och arbetar som språklärare, samt har flerspråkiga barn i hemmet. Språken är en stor och viktig del i vårt liv. Det talas svenska, spanska och katalanska hemma hos oss. Det katalanska språket har varit mina barns modersmål och det språk som använts i deras undervisning i Barcelona, Katalonien där vi har bott. Katalonien – en provins i Spanien med eget språk, egen kultur och egna lagar. Idag har alla katalaner rätt till att använda sitt språk, men det har inte alltid varit så, och därför ville jag berätta historian om en katalan som inte tilläts tala sitt språk av sin dåvarande politiska ledare.
…
Centrum för lättläst
Detta inlägg är en del av Centrum för lättlästs bloggstafett på temat språk, makt och demokrati. Med denna bloggstafett vill de sätta fokus på kopplingen mellan språk, makt och demokrati och sprida en diskussion om ämnet så långt det går. Bloggstafetten startar den 15 april och slutar den 5 maj. Den inleds med att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth gästbloggar på Centrum för lättlästs blogg. Centrum för lättläst arbetar arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida.
Lämnar nu över stafettpinnen
till bloggaren, läraren och författaren – Maria Edgren.
