Malin Roca Ahlgren

Nu ska det här gänget bli tonåringar och ses på gymnasiet.

2020:

*Boken om LUCAS – Lucas är inte i skolan har blivit slutsåld, så en till upplaga beställts. (Dessutom fick den 5/5 på BTJ.)

*Jag debuterade som illustratör i boken om LUCAS.

*Nyutgåva av boken Apelsinträdgården om ELINA och stress har blivit utgiven på nytt förlag.

*Börjat skriva på och skrivit klart boken om MOLLY ihop med dottern. Den kommer ut våren 2021.

*Börjat skriva på och skrivit klart boken om LIV, som kommer ut sommaren 2021.

*Börjat föra anteckningar och researcha på boken om HEDDA, som kommer ut hösten 2022.

*Boken om IRJA blev antagen och kommer ut sommaren 2022.

(*Flyttat till hus och blivit nästan granne med mina föräldrar.)

Gott nytt mycket bättre 2021

Börjar nya året med att skicka in titel, baksidestext, blurbar och författarporträtt på mig och dottern. Vår första bok skrev vi klart 2020 och den kommer ut i vår. Den är illustrerad och faktagranskad. Boken om Molly är inspirerad av båda mina ungar blandad med fantasi. Och så har ju hon, som blir myndig i år, som är författaraspirant och debutant, som är sing-songwriter, som är så begåvad, satt sitt avtryck i texten. Jag känner mig ärad och lyckligt lottad. Så skål för henne!

Nu i dessa hemmatider behöver man sysselsätta sig själv och barnen. Då kan en bok vara en bra idé.

Beställ nu så hinner de komma till jul. 

Eller tipsa andra om mina böcker.

Jag har skrivit 9 kapitelböcker, 5 bilderböcker, 2 romaner och en fackbok.

All info om mina böcker finns på web www.malinrocaahlgren.com eller bara sök på mitt namn på adlibris eller bokus.

Jag är evigt tacksam att mina böcker har läsare och att jag får veta vad ni tycker. Det gör att jag fortsätter att skriva.

Så god jul på er där hemma. Ta hand om er! Och mys och läs.

Väldigt roligt att en bok som belyser nåt svårt får högsta betyg!

HUR BOKAR MAN ETT FÖRFATTARBESÖK?

Bokningar görs via forfattarcentrum.se 

Med ”skapande skola” kan man dessutom få medel för det. 

HUR SER MINA FÖRFATTARBESÖK UT?

På mina författarbesök brukar jag prata om skrivande och yrket författare, om innehållet i mina böcker ( t e x adhd, mobbning eller att vara en ”tyst” elev…), och svara på ungarnas förberedda frågor om både mig och boken/böckerna (som de innan har läst) samt ha en stunds högläsning. 

Jag brukar också ta upp att jag började skriva sagor och berättelser i tidig skolålder och har sparat alla mina hemmagjorda första böcker. De brukar jag ha med mig och ungarna brukar tycka att det är inspirerande och roligt att bläddra i något som jag gjorde när jag var i deras ålder.

HÄR skriver en bokblogg om min barnbok om mag och tarmsjukdomen ibd. Tack.

HÄR finns senaste bokrecensionen på min thriller.

HÄR

En otroligt viktig bok om en kronisk sjukdom, en sjukdom som jag själv har. Malin Roca Ahlgren beskriver hur ett insjuknande kan se ut på ett mycket pedagogiskt och trovärdigt sätt. En ”osynlig” sjukdom som ofta upplevs som pinsam och förnedrande. 

HÄR!

HÄR finns inlägget

HÄR finns allt.

HÄR kan man läsa mer.

Idag är det #worldibdday och jag vill hjälpa till att bidra med spridningen och uppmärksamheten kring detta och sjukdomen IBD genom att tipsa om den enda barnbok om temat som hittills finns. 

8-13 år är målgruppen. 

Vi tryckte 800 ex av den och har bara cirka 100 kvar. 

Jag hoppas verkligen att den kan bidra till att barn och unga förstår att de inte är ensamma. 

Berättelsen bygger på när min son för snart 2 år sen fick IBD. 

Detta är en rolig lättsam bok som man behöver emellanåt för att komma på att allt inte är skit. Detta var den första boken jag läste av @mrawords men absolut inte den sista.

HÄR skriver barnboksprat – bloggen om Fänrikshjärta. De rekommenderar den varmt.

HÄR skriver bokbloggaren:

“En fartfylld och lättsam chick lit med ett lockande omslag. Karaktäristiskt för Roca Ahlgren är de vardagsnära dialogerna som skapar en närvaro till karaktärerna.”

Kanske får politikerna upp ögonen för detta problem efter pandemin. Kanske förändrar de lagen så att skolplikten kan innebära olika fysiska platser att lära sig på! 

Skolplikt borde vara att visa att man lärt sig, oavsett hur metoden går till.

Skolplikt borde vara ekvivalent till plikt att lära sig / läroplikt. Skolplikt är idag att barnen ska befinna sig på en special plats tillsammans med pedagog. Enbart. Skolplikt borde vara att visa att man lärt sig, oavsett hur metoden går till, precis som de internationella konventionerna säger. Skolforskaren Martin Karlberg vid Uppsala universitet menar att elever ofta blir hemmasittare på grund av att de har ångest och/eller NPF.

Prestationsångesten medförde att inlärningen försvårades. 

För många år sen arbetade jag som lärare på högstadiet och då var jag en av få pedagoger som använde mig av läxfri och provfri undervisning. Det gick alldeles utmärkt. Det var många gånger en kamp mot föräldrar och debattörer i den skolpolitiska världen, men jag stod på mig för jag såg resultaten hos barnen. Resultaten att de mådde bättre, presterade bättre och framförallt – fick mer kunskap! Det blev ett helt uppslag i DN om mig och författaren till boken ”Läxfritt” och debatten är fortfarande het och uppdelad i 2 läger. Prestationsångesten medförde att inlärningen försvårades. Vad jag vill komma till med detta är att nu – under karantän-tiderna i samhället, har många av skolans elever blivit tvungna att studera hemifrån. Distansundervisning kan medföra svårigheter för pedagoger att examinera elever, få bedömningsunderlag och bevis på att eleverna verkligen besitter kunskaperna. Detta gäller gymnasiet i Sverige, då GSK fortfarande har skolplikt. 

Det finns barn och unga runt om i landet som har integritet, med all rätt, för att visa upp sina hem för hela klassen och skolans vuxna. 

Min gymnasie-unge skriver prov med kameran på framför sin lärare, i övrigt är det inte nödvändigt med kamera. Helt rätt tycker jag. Inte just för hennes del. Hon bryr sig inte, men det finns barn och unga runt om i landet som har integritet, med all rätt, för att visa upp sina hem för hela klassen och skolans vuxna. De kanske inte har ett eget rum, kanske bor trångt och kanske har en dysfunktionell familj med ett väldigt stökigt hem i bakgrunden och kanske någon förälder som sover ruset av sig …

Om gymnasielärarna fixar all undervisning inklusive kunskapsmätning hos sina elever på distans, varför kan inte då grundskolan också göra det?

Min sons rektor har rekommenderat honom att vara hemma under pandemin, då han är i riskgrupp. Detta betyder att han undervisas av mig och får skolfrånvaro samtidigt som lärarna godkänner det arbete han gör hemma. Det finns dock enskilda lärare som inte kan hitta några sätt att kunskapsmäta som inte är att sitta på plats i skolan och skriva prov. Var finns kreativiteten? Var finns förståelsen och välviljan att ge barn kunskap istället för att ”sätta dit” dem för att de inte lyckats skriva rätt på prov vid ett tillfälle. Återigen – prov ska inte ens behövas i en modern skola. Det finns många andra sätt att mäta kunskap på, som dessutom är mer rättvisa. 

Fler barn misslyckas i skolan än i hemundervisning

Pandemin kommer att föra med sig förändringar, utvecklingar och ny-tänkande, bland annat en pedagogisk innovation i form av mer digital undervisning som redan existerar och är en skolform i många länder. Forskningen säger att barn lär sig lika mycket hemma som i skolan samt att det finns fler barn som misslyckas i skolan än om de har undervisning hemma. Jag vet väldigt väl att de vuxna som arbetar i skolan går på knäna och de gör sitt bästa för att göra det som de är ålagda att göra samtidigt att försöka hinna med att tillgodose varenda unges behov utifrån de förutsättningar de fått. Tufft!Som pedagogutbildare vet jag att det finns ett oerhört engagemang för att få alla barn att lyckas i dagens skola, och att det finns ett behov av en förändring för att alla ska få möjligheten att lyckas utan att pressas in i samma lilla fyrkant.

Både förbättrat mående och förbättrad prestation i karantän-skola

Min sons skolgång har förbättrats och hans mående har förbättrats tack vare karantän. Och jag vet att det är många andra därute som kan säga samma sak. De flesta av dessa elever är dock 2E, har NPF eller andra sätt att fungera på som gör det svårt för dem att vistas i en full klass dagligen och samtidigt lära sig. Innan karantäntiden har min son haft perioder av skolångest vilket resulterat i en hel del skolfrånvaro. Det är svårt för honom att prestera bra i en miljö som är full av andra tonåringar som också fightas om pedagogernas uppmärksamhet. Nu får han privatlektioner av en leg. lärare i hemmet istället. Vem som helst skulle nog prestera bättre så! Han har dessutom sina sociala kontakter via datorn, även om han givetvis saknar att hänga IRL med vännerna. Han har tackat mig för att jag lär honom på ett sätt så att det passar honom, men framförallt mår han mycket bättre både psykiskt och fysiskt av att inte gå i skolan. Så vi kan ju fråga oss – har inte barnen rättighet att lära sig på ett annat sätt om dagens skola inte lyckas genom den nuvarande skolplikten?

FRÅN EN KIKKULI-FÖRFATTARE OM EN ANNAN KIKKULI-BOK

Jag har valt en bok på Kikkuli som jag vill lyfta i mina kanaler. Det var inte lätt att välja då förlaget ger ut så många viktiga böcker med olika superviktiga teman och budskap.

Vingklippt längtan är en vacker, djup och under-skinnet – skildring av av en tonårstjej som tampas med livet, det sociala, skolan, kärleken, familj och sig själv. Jag har arbetat i skolan med tonåringar i många år och jag önskar att alla nior skulle läsa denna bok för att verkligen förstå hur jävligt det är med mobbning. Jag har också skrivit många egna böcker om liknande teman för lite yngre målgrupp, men Salanders bok är den bästa jag läst för denna målgrupp om detta tema.
https://www.adlibris.com/…/bok/vingklippt-langtan-978918819…