Visserligen befinner jag mig här (se fotot). Vid hav och pool hela dagarna. Och snart på en segelbåt i medelhavet.
Men några timmar varje dag redigerar jag manuset. Redaktören är allt annat än snäll (;))
Jag har hört det många gånger och sett det på andras bloggar. Att det riktiga arbetet med ditt “färdiga” manus börjar när redaktören börjar skicka det till dig gång på gång och aldrig säger att hen blir nöjd.
Nu är det min tur.
Mitt “färdiga” manus som både lästs av lektör och flera andra och mig själv hundraelva gånger var ett råmanus! Man lär så länge man lever. Nu förstår jag vad de andra nya författarna menade med att det riktiga arbetet med ens manus börjar på riktigt efter att det har blivit antaget. (Och nu pratar jag om romaner, inte om mina barnböcker, för de har ett helt annat antal bokstäver).
Många säger också att alla manus (romaner) som kommer in och blir antagna ses som råmanus. Jag tröstar mig med att det inte är bara jag som gör detta hästjobb. Fast jag får i alla fall göra det vid en pool, vid havet och på en segelbåt i Grekland och Turkiet.
