De gick på trånga gångar som i en labyrint och kom längre och längre in. Till slut visste de inte längre åt vilket håll utgången var. De hade nog hamnat längst in. Fiskrester, smutsiga isbitar och ruttna grönsaker låg i högar på den blöta gatan. En lukt blandad av urin och klorin letade sig fram till dem. Bakom marknaden blottade sig stenväggar i gråa och beiga färger. Små bakgator slingrade sig ned till området Raval. På väggarna fanns trasiga fönster och Daniel undrade vilka människor som bodde där, vad som hände bakom skitiga fönster. Och han som inte var nöjd med sin lägenhet hemma i Ängby. Hakade upp sig på småsaker som bostadsföreningens ordförande, på grannen under som brukade öva på sin gitarr på kvällarna och på att den enda mataffär som låg i närheten var Konsum. Och på hans ihåliga lägenhet.