Finaste unge min,
Tack för att du är du och att du finns i mitt liv. Tack för att
du lärt mig så mycket och tack för att jag fått skriva den här boken. Det är
för din skull jag skrev den. För att förklara och berätta för samhället
med din röst hur det är. För att bidra till att minska på fördomar och skapa
förståelse för hur det är.
Bidra med kunskap.
Som mamma är man ofta frustrerad
och man kan lätt känna sig maktlös. Orken sviker en emellanåt men man reser sig
igen, för man måste, för sin unge.
Du är tuff som själv pratar på Rapport om hur det är att ha ADHD. Beundransvärd. En förebild!
Jag ville bidra med min kunskap för om det inte finns kunskap, finns det inte förståelse. Förståelse
för att du är du och du är som du är och du är underbar och speciell. Som mamma
blir jag arg då omgivningen förväntar sig att det är du som ska förändras, du
som ska anpassa dig. Jag önskar att din omgivning och en del av samhället läser
min bok och på sätt hör din röst och förstår dina tårar som rinner när du
försöker och kämpar med din vardag. Nu har bokens första upplaga sålts slut, den har toppat listor och en andra upplaga är beställd. Jag förstår att den var behövd och det gläder mig. Det gläder mig att jag kunnat ge andra barn en bekräftelse på att de är hur bra som helst och har fantastiska superkrafter. En uppföljare är klar och på väg att bli bok. Jag hoppas även att fler som du och jag får
bekräftelse och igenkänning med mina böcker. Andra barn och andra föräldrar. Ni är inte ensamma.
Ge inte upp!
När boken kom satt du och kramade den på tunnelbanan, hade den bredvid sängen och visade stolt upp den för alla. Det gjorde mig så glad. För budskapet hade gått fram. Det var den bekräftelsen jag ville ge dig. Och visa världen att du är otroligt smart, cool och fascinerande.
Du, min dotter är min största idol. Och jag kommer alltid stå med
svärd och sköld framför dig, jag kommer alltid att fånga upp dig om du faller.
Du är stark, modig, smart, unik och fantastisk. /Mamma.
