Malin Roca Ahlgren

Godmorgon!
Fick post! Från Författarförbundet. Jag är första reserv för att få vistelsestipendium i Grekland i sommar. Yei!
De andra åren jag sökt har jag fått “Nej tyvärr” typ till svar, så detta känns kul. Även om det kanske inte kommer att bli av.

Inte en dag för tidigt, firar jag nu äntligen (efter lång tid av att ha varit sjuk) både Danmark och TV4. Nytt datum blir den 19 mars 17.55.

Skrivandet är ett viktigt redskap för tankeutveckling. Nu ska jag lära mig att strukturera en facktext. #hypersjälar

Här är anledningen till att jag inte bloggat. Har varit upptagen. Men nu-fira!

Sista dagen på 2014. Jag går upp, tänder ljus och sätter mig och skriver på #hypersjälar

Vi jobbar. Projektet får framåt. Vi redigerar, skriver ingresser och slipar …

Nu har vi kommit en bra bit på väg. Hypersjälar in the making. TBC…

Skriver på hypersjälar
Skriver på barnboken IDA
Skriver på Kapitelboken LISA som kommer ut till nästa jul
Och Kapitelboken om Amanda är ivägskickad.

Varför bara ha ett manus på G när man kan ha fler?
/En som är hyperaktiv 🙂

För ett tag sen drog projektet #hypersjälar igång. Det startade i en skinnsoffa framför en brasa på O´learys i Göteborg i september när jag och Anja Wikström kände oss mätta på bokmässan. Och nu har vi blivit cirka 30 personer som på ett eller annat sätt bidrar till projektet. Detta gör jag och två andra författare vid sidan av jobb, universitets-studier och familj.

Det kommer att bli en bok med titeln #hypersjälar

Fortsättning följer …

Jaha då sitter man här igen och skriver på något nytt utan att man hade planerat det. Har redan kontakt med förlag. Vi får väl se om det blir nåt av det här. Men nu är hon skapad. Ida!

med fantastiska kvinnor, som jag är så glad över att de kommit in i mitt liv. Anja Wikström och Jessica Stigsdotter Axberg.

Funderar på att bli med agent …

Jag är beroende! Det är som en drog. Kan inte låta bli.

Varför kan jag bara inte ge mig, sluta och lägga ner? När jag vet att jag borde tagga ner, coola och bara va. Det är för jävla mycket nu i mitt privatliv och jag bara fortsätter att skriva ändå. Jag vet att min tid inte räcker till, men ändå … Hur är vi funtade? Vi som inte kan låta bli att skriva. Vi som … ja typ, måste skriva! Jag borde prioritera bort mitt skrivande för att hinna med livet men det bara går inte.
Så nu har jag ett par nya färdiga manus.

Får se om det blir någon bok av något av dem …

Men nu tar jag fredagkväll med kidsen i soffan i allafall. Trevlig helg.

Färdigredigerat. Ivägskickat till förläggaren för åsikter. Hua hua. Nu väntans tider igen.

Har fått tillbaks manuset till “Jag har ADHD” av förläggaren och nu sitter jag här och redigerar fast jag egentligen borde göra hundra andra saker som att städa, åka och handla, förbereda picknick-käk till idag …

Men jag ger de andra sakerna fingret.

Har fortfarande sommar och varken jobb eller studier har kommit igång än så jag skriver.
Just nu är det nya manuset under uppbyggnad och jag försöker pussla ihop scener.
Sen ska det iväg till förlaget igen lite mer klart än bara ett synops. Efter det har det nog börjat ta sin form.
Så nu ska jag sätta mig i trädgården och skriva.
/Glad Malin

Finaste unge min,

Tack för att du är du och att du finns i mitt liv. Tack för att
du lärt mig så mycket och tack för att jag fått skriva den här boken. Det är
för din skull jag skrev den. För att förklara och berätta för samhället
med din röst hur det är. För att bidra till att minska på fördomar och skapa
förståelse för hur det är.
Bidra med kunskap.
Som mamma är man ofta frustrerad
och man kan lätt känna sig maktlös. Orken sviker en emellanåt men man reser sig
igen, för man måste, för sin unge.
Du är tuff som själv pratar på Rapport om hur det är att ha ADHD. Beundransvärd. En förebild!

Jag ville bidra med min kunskap för om det inte finns kunskap, finns det inte förståelse. Förståelse
för att du är du och du är som du är och du är underbar och speciell. Som mamma
blir jag arg då omgivningen förväntar sig att det är du som ska förändras, du
som ska anpassa dig. Jag önskar att din omgivning och en del av samhället läser
min bok och på sätt hör din röst och förstår dina tårar som rinner när du
försöker och kämpar med din vardag. Nu har bokens första upplaga sålts slut, den har toppat listor och en andra upplaga är beställd. Jag förstår att den var behövd och det gläder mig. Det gläder mig att jag kunnat ge andra barn en bekräftelse på att de är hur bra som helst och har fantastiska superkrafter. En uppföljare är klar och på väg att bli bok. Jag hoppas även att fler som du och jag får
bekräftelse och igenkänning med mina böcker. Andra barn och andra föräldrar. Ni är inte ensamma.
Ge inte upp!

När boken kom satt du och kramade den på tunnelbanan, hade den bredvid sängen och visade stolt upp den för alla. Det gjorde mig så glad. För budskapet hade gått fram. Det var den bekräftelsen jag ville ge dig. Och visa världen att du är otroligt smart, cool och fascinerande.
Du, min dotter är min största idol. Och jag kommer alltid stå med
svärd och sköld framför dig, jag kommer alltid att fånga upp dig om du faller.
Du är stark, modig, smart, unik och fantastisk. /Mamma.

2 timmars tåg idag för att hälsa på Anne-Lie Högberg i Bålsta. Då blev det redigering.

Skrivit flera timmar i dag också så NU är jag klar! Nu är hon färdig! Och hon ska heta “Jag har ADHD”. Så min nästa bok som kommer ut har alltså fått denna titel och kommer ut 2015. Tjohoo!

Vaknade 4.30. Skreeeeeeeeeeev till 7.30 non stop. Sådär ja. Skrytet klart för idag.

O så har manuset fått ett namn också. Nu vet vi vad bebis 2 ska heta. Ska bara få ett okej från Fru förläggare … 😛