Malin Roca Ahlgren

Har bokat. Ska med. Fan vad kul! Längtar.

Förlagets hemsida om mig. 😀

Fick ett medd. Av Josefine, min vän och författarkollega, angående min releasefest.

“Jag drömde om din släppfest i natt och att både du och jag var hos frisören! Du skulle ha ett tema med blått, våfflat hår med glitter och jag gjorde några rosa extensions”

Det blir isåfall inte första gången vi är på samma fest och crazar till det! 😀

Nu är jag klar!

Och mer klar kan man inte bli. För det där med att vara klar med ett manus säger man flera gånger under proceduren och arbetet. Och diskussionen kring när ett manus är klart eller inte skrivs det ofta om på många ställen.

Nu ska jag lämna ifrån mig manuset för sista gången. I ett mail till sättaren och tryckeriet!

Jag hoppas nu innerligt att jag inte missat något kommatecken, mellanslag eller skrivit nåt där det ska vara något eller något där det ska vara nåt etc.

Men det är väl bara att hoppas på att språkpoliserna och ordmärkarna inte hakar upp sig på det isåfall och är snälla. Jag känner i alla fall at jag är yr av allt korrande så en vända till skulle nog bara förvärra det.

Det här är läskigt! Hejdå manuset, vi ses i bokform!

Nu tar jag lite ledigt. Trevlig helg på er!

Klar med hälften. Så här ser det ut under köksbordet. Och så har jag skällt på stackars maken att han inte har tillräckligt med förståelse för hur en författare har det. Han med stort H som är bäst.

Lite mörkt. Jag är inte tekniskt lagd. Kan inte ens få en bild ljusare. Men man ser. En av de kvinnor jag beundrar enormt vill läsa MIN bok! 😀

Jag skriver poetisk prosa.

Hårt. Rakt.

Tycker inte om onödigheter. Hatar kommatecken. Min korrekturläsare älskar kommatecken.

Hmrpg …, motvilligt sätter jag dit dem.

Ibland. På vissa ställen.

Är nu på sid 50 av 225. Man är på jobb, barn 1 utomlands och barn 2 vid sjön med kompisar.

Så KOM IGEN NU MALIN! (Jag peppar mig själv!)

Inbjudan är snart klar. Det är flera veckor kvar men jag börjar redan bli pirrig. Det är en stor dag den dag då ens egen roman kommer ut och ligger i högar på en fest och man hoppas att alla vill köpa, läsa och sedan tycka om den.

Festen blir i Bromma, där en av huvudpersonerna (Daniel) kommer från.

Mina gäster är hjärtligt välkomna att vara pirriga ihop med mig! <3

Forts. följer.

Vill bara säga att mina kids äälskar “När kommer sen”?! Vill gärna köpa “Var ligger utomlands också”.

/Shirin Alemdar

🙂

Tack!

Nu har jag bokat resa 26-29/9. Den 27/9 blir det förlagsmiddag och förlagsnightout med mina girls (förlagskollegor och förläggare) Världens bästa gäng! Spanar in seminarier och annat i katalogen. SFF ger mig riktigt schyssta priser! HeHe.

Mig, Lars Rambe, Leffe Delo, Pebbles Ambrose, Henry Bronett, Åsa Jinder kan du bl a läsa i den.

Se, vad min man har gjort till mig. Två tavlor av mina barnböcker om Leo. <3

Hemkommen efter seglingen i medelhavet. Vi gjorde en rejäl slutspurt på semestern genom att gå på dyr restaurang.

Förr när det var sista dagen på semestern brukade det bli nudlar för det fanns inga pengar kvar.

Nu – tillbaks till vardag fast sommarlov (jag är ju lärare). Familj från Spanien kommer på besök, redigeringen av romanen fortsätter in i det sista slutskedet. Releasefest för romanen nalkas. En tidning från Finland vill intervjua mig angående min sista barnbok. (De vill veta om det kommer fler Leo berättelser på finska …) Och hängmattehäng på landstället blir det också. Härlig sommar på er där ute.

Glad sommar!

Titta här – nu finns den på näthandeln. Fortsättning följer.

Visserligen befinner jag mig här (se fotot). Vid hav och pool hela dagarna. Och snart på en segelbåt i medelhavet.

Men några timmar varje dag redigerar jag manuset. Redaktören är allt annat än snäll (;))

Jag har hört det många gånger och sett det på andras bloggar. Att det riktiga arbetet med ditt “färdiga” manus börjar när redaktören börjar skicka det till dig gång på gång och aldrig säger att hen blir nöjd.

Nu är det min tur.

Mitt “färdiga” manus som både lästs av lektör och flera andra och mig själv hundraelva gånger var ett råmanus! Man lär så länge man lever. Nu förstår jag vad de andra nya författarna menade med att det riktiga arbetet med ens manus börjar på riktigt efter att det har blivit antaget. (Och nu pratar jag om romaner, inte om mina barnböcker, för de har ett helt annat antal bokstäver).

Många säger också att alla manus (romaner) som kommer in och blir antagna ses som råmanus. Jag tröstar mig med att det inte är bara jag som gör detta hästjobb. Fast jag får i alla fall göra det vid en pool, vid havet och på en segelbåt i Grekland och Turkiet.

En av kollegorna fick hem en tidning och sa att jag var med. I Magasin Bromma.

Är sjuk, hemma och ensam. Familjen är ute i solen och har piknik med vänner. Nu har jag sovit hela dagen och det kryper i mig. Passar på att ta fram det senaste manuset. Skriver på ny barnbok. Har hållit på med den i sex månader nu. Har researchat mycket, läst och surfat och pratat.

Vi är två. Eller jag skriver och S har synpunkter. Hon kan det där.

I dagarna blir det finputs och sedan skicka det till det där förlaget som redan sagt att de ville läsa. Jag hoppas på det förlaget för den här bokens skull.

Jag tillägnar den min dotter. Jag skriver den för henne och för alla som är som hon.